VM i fotbolll och vetande

21 06 2010

Min son är ett uppslagsverk! Jag vet inte hur jag kunnat missa det, men idag insåg jag att min son vet allt om fotboll. jag menar inte att han är lite intresserad, utan han vet allt. ALLT. Han vet i vilket lag alla spelar, hur gamla de är och hur deras familjesituation ser ut. Han är grym. Hur kunde jag missa allt det här? Var tog tiden vägen? Nog visste jag att han läste fotbollstidningarna från pärm till pärm, men att ALLT fastnade, det hade jag verkligen ingen aning om. Har jag missat ett år av min underbara sons liv? Jag vet inte… Men helt bra känns det inte.

Annonser




Balsam för själen

21 06 2010

Ville bara dela en liten bild från Frankrike. Det är fantastiskt vackert här, som att hamna direkt in i medeltiden. Första dagen här, och jag började andas igen och läker långsamt inifrån och ut. Vi behövde det här, allihop.





På bortaplan!

21 06 2010

Det är skönt att vara på semester, men också lite oroligt. Jag oroar mig för att det inte ska vara tillräckligt med mat i alla måltider. Det är svårt när allt inte är som vanligt. Dottern oroar sig mest för att det ska vara för mycket mat i alla måltider. Vi har förstås helt olika fokus 🙂 snälla pappan säger att jag ska slappna av. Ha roligt, och njuta. Det gör gott i magen. Ibland är han så bra 🙂





tufft med semester

16 06 2010

Oj, vad mycket jobb det har varit de senaste dagarna. Stress, stress… Och allt annat som ska hinnas med också, innan det är dags att åka. Är det inte märkligt att man ska jobba halvt ihjäl sig innan semestern för att ha semester 🙂

Nåväl, nu är jag ledig.. har bara några få restpunkter kvar på listan så är jag ledig sen! 🙂 fabulous. Nu kommer barnen ikväll och sen ska vi bara packa och få ihop det sista så kan vi åka sen. Frankrike nästa.

Vi har inte bokat nånting alls för andra veckan ännu. Allt vi har är en hyrbil. Är det galet? Dottern tycker det är underbart, helst vill hon att vi ska sova i bilen för det har hon aldrig gjort. Bara tanken på att göra det, ger mig ont i ryggen 🙂 Livet är inte längre ett äventyr (tydligen). Nu tänker man mer på krämpor än spänning… Det är illa. Får försöka leka upp mig hela semestern och vara ett barn och upptäcka världen igen. S E M E S T E R!! TJOHO!





Födelsedag

14 06 2010

Världens goaste dotter fyller år idag. 14! Stort GRATTIS till min älskade unge. Min dotter har haft en riktigt härlig dag. 14 år. på väg mot att må bra igen.





Maten i centrum!

14 06 2010

Maten i centrum. Vårt liv kretsar väldigt mycket kring mat, inte så oväntat kanske med en ätstörning i huset. ”Mat för en dag” är ett tufft schema som man inte får avvika från. Det är frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsmål. Det är så lätt att glömma tiden och helt plötsligt är kvällen slut, och jävlar också, nu måste vi får i oss ett kvällsmål. Igår glömde jag bort kvällsmålet till allra sista minuten, och min duktiga fina och kämpande dotter påminde mig. Blev helt galen på mig själv. och min fina älskade dotter fick sig en rejäl omgång av miss Anorexia, massor av ångest, eftersom hon inte tyckte att det var OK att dottern påminde. Fast min dotter är bäst. och stark. Fantastisk faktiskt. Miss Anorexia tror hon ska ha en permanent plats hos oss, och hon är rädd nu när hon är på väg ut. HAHA på dig!

Nu har vi kommit så långt så vi kan glida lite på tiderna så glömmer man bort sig ibland. Jag har ställt klockan på alarm så den larmar, men när vi glider på tiderna så blir det fel och mina alarm ringer vid fel tid. Låter inte så svårt att få ihop det, men det är det 🙂 Jag är lite trött också, och räknar dagarna till semestern… 3.





Snart är det semester också

11 06 2010

Nästa vecka tar vi semester och åker utomlands i två veckor. När jag bokade flygbiljetterna runt jul så var det verkligen på vinst och förlust. Hoppades att det skulle vara en morot att kämpa för, men vågade knappast hoppas att vi skulle komma iväg.

Det blev heller ingen förändring just då. Ätstörningen var alldeles för stark och det hjälpte inte att försöka muta 🙂 (Jag menar… vilken taktik har man inte försökt? ;)) Men när vändningen kom, så vände det verkligen och dottern har återhämtat sig så fantastiskt bra även om vi har en bit kvar. Och nu pratar jag fysiskt. Hon blir starkare och starkare även psykiskt, men är förstås långt ifrån på topp ännu. Det tar längre tid än så här. Men vi är ju på god väg, och vi är på rätt väg.

Så nu kan vi verkligen åka! En vecka i Frankrike och en vecka i Spanien. Hälsar på goda vänner i en fransk by som funnits i evigheter. Det ska bli så spännande. Visst finns en viss oro kring maten och rutiner, men dottern är stark och vi klarar att avvika från rutinerna lite. Att inte äta på exakt samma tid varje dag fungerar, men självklart får inget hoppas över. Och vi får inte hoppa runt hur som helst så vi gör av med för mycket energi. Men det klarar vi. och vi längtar!